▲▲Tofflor - fyra flator, en lägenhet▲▲

Min älskling ligger i vårat rum och sover, stackarn har mensvärk.. :( Mik och Jennifer är hos Miks pappa och firar farsdag. Så jag sitter här själv i min ensamhet. Okej det är ganska chill då soffan är utbäddad till dubbelsäng och jag har den för mig själv och kan bre ut mig hur mycket jag vill. 

Nu tänkte jag yttra mig lite angående kärlek och homosexualitet och varför just homosexualiet ska vara ett så laddat ord.

Har ni tänkt på att när dem ska prata fotboll på TV så är det antingen fotboll eller damfotboll. Varför är det just hos kvinnorna som det just ska antyda att det handlar om "dam"? På samma sätt pratas det om ett par och om ett gay par. Man är inte bara ett par som en kille och en tjej är utan det ska alltid antydas att man är ett gay par.

När man pratar om sin partner med någon som är en del av hetero värden så känns det verkligen som dem ser ner på en. Man är inte ett kärlekspar för många, många ser än som bästa vänner. Jag önska att folk kunde se kärleken här med. Men nej, det är verkligen inte så även om man vill tro det. Stämmningen kring bordet dämpas när man nämmner att man har flickvän och inte pojkvän. Folk tittar snett. Du tappar din status i deras ögon. Varför ser folk på en på detta sätt? Sen får man ofta frågan om varför gay folk tyr sig till gay folk när dem så gärna vill bli en del av sammhället. Men den frågan är enkel. I gay samhanhang kan man känna sig som en del av "gänget" då är man inte utpekat och annorlunda. Du är inte där med din bästa vän utan du är där med din partner. Din partner som du älskar. Dem kan se på er att det finns kärlek, och inte att du gömmer dig bakom en vän bara för att slippa vara en del av det andra. Du är du och det finns inga fördommar i betraktarens ögon.

Samma sak är när du är i en liten stad. Kommer du själv eller med sällskap av en eller två bara så känner du att du har ögonen på dig, men har du med dig ett litet gäng så känner du dig ändå hemma. Ni är där och ni ska äga stället. Dem heteronormativa fördomsfulla männniskorna kan få stå och undra men du är en del av något och du är älskad. Vi alla behöver få känna oss som en del av någonting.

Och det är en sak till som jag vill ha sagt. . . När du liggger brevid någon du älskar och ser på denna personen så är det enbart lycka och kärlek, du vill inget hellre än bara komma närmare och närmare. Fast det går inte, ni är så nära så att ni snart är ett.

Är inte det kärlek då oavsett om det är en pojke eller flicka det handlar om?


/ Des
Ps. jag älskar denna bruden !